Andra advent

Helgen har sprungit förbi, precis som hela veckan har gjort. Så fort hjärtat kommer hem så känns det som att veckan är slut. Jag hinner inte med. Det går för fort.
Bebis växer. Jag har träningsvärk. Det spakar hela tiden. Underbart men konstigt. Jag växer.
Jag börjar känna mej som en elefant. Det börjar bli jobbigt nu. Och jag har lååååångt kvar. Men det går fort. Jag börjar få panik. Inget är inhandlat. Massa måste handlas. Men jag har sagt efter jul. Då är det ju ändå nära.
Pappan i huset bryr sej inte så mycket. Det rör han inte på samma sätt. Det är jobbigt. Han borde också få panik. Han har iallafall fått känna bebis nu. Tror jag, han sa så.
Nu gör mitt hjärta mat, ska kanske hjälpa till jag med, fast jag mest känner mej i vägen.
Andra ljuset är nu tänt. Det går fort nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0